Så har det plötsligt blivit juli och jag undrar lite över var sommaren har tagit vägen. Men skam den som ger sig tänker jag, den är säkert på väg. Tur det kanske eftersom vi har beslutat oss för att lägga vår semester med barnen i juli. Planen är att ta oss upp till Smögen där jag har bott ett tag och hälsa på lite vänner. Ett besök på smögenbryggan är alltid mysigt precis som Havets hus i Lysekil. Som avslutning lutar det åt Liseberg.

Just nu är busungarna i Turkiet tillsammans med mina föräldrar. Så långt borta och längtan är lite tuffaren än vanligt. Men jag vet att de lever lyxlirarliv där nere i en vecka och jag har sagt till dem att inte ringa hem. Är man på semester ringer man inte hem om det inte har hänt något.

I övrigt är livet just nu inte speciellt svårt att leva. Sommarlov är finfint vill jag påstå. Det blir många grillkvällar hemma och hos kära vänner. Och vill sig nu väderleken så blir det många dagar i Knäbäck. Dessutom är det en del på gång i familjen Bodström. Det kom lite snabbare än vi tänkte oss från början men samtidigt känns det rätt. Tänk att ett samtal kan få två vuxna personer att bli så här förväntansfulla. Trots att processen är lång är den igång och det är både spännande, mysigt och skrämmande. Tack och lov att vi har varandra att hålla i handen. Det pratas mycket, planeras, barnen funderar och är nyfikna och det känns så himmelens rätt.